Varför blir östersjön övergödd
Östersjön
Faktablad
Östersjön är en fantastiskt ocean på flera sätt. detta är unikt med sitt speciella växt och djurliv, men detta har även kallats en av världens mest förorenade innanhav. Vilka är dem stora miljöbovarna och vad kan oss som bor runt Östersjön göra på grund av att minska miljöproblemen?
Publicerad 16 apr, • Uppdaterad 29 nov, • 6 min att läsa
Med ett största djup vid meter existerar Östersjön en grunt ocean. Medeldjupet existerar bara omkring 55 meter. vilket jämförelse äger Medelhavet en medeldjup vid omkring 1 meter. Östersjön är även ett isolerat hav likt endast förbinds med Nordsjön via Öresund och dem danska sunden. Det beräknas ta omkring 30 kalenderår för allt vatten inom Östersjön för att bytas ut. Östersjön består av – från norr till söder: Bottenviken, Bottenhavet, Finska viken, Rigabukten samt det liksom kallas till egentliga Östersjön.
Vad innebär bräckt vatten?
Östersjön är en bräckt ocean. Det betyder att vattnet är ett blandning från söt- samt saltvatte
Övergödning
Näringsämnen i struktur av kväve och fosfor finns naturligt i miljön men när extra näringsämnen tillförs i vattnet på bas av mänskliga aktiviteter är kapabel övergödning uppstå.
Sveriges omgivande ocean är påverkade av eutrofiering, särskilt Östersjön. Koncentrationen av näringsämnen är högst nära landremsa vid havet och inom anslutning mot större städer och inom vikar. Problemen med eutrofiering av sjöar och vattendrag är störst i södra Skåne, Mälardalen, Östergötland samt söder angående Vänern.
Du förmå hitta kunskap om övergödningssituationen i ditt närområde inom databasen VISS. Där kunna du söka antingen vid namnet vid ett vattendrag eller enstaka sjö, alternativt via karta.
Effekter av övergödningen
Övergödning leder ofta till enstaka ökad produktion av växtplankton och fintrådiga alger. Sommartid förmå övergödning leda till massförökning av växtplankton, så kallad algblomning. Kraftig algblomning är kapabel till modell göra vattnet fläckvis grynigt, strimmigt, grön- alternativt brunfärgat, kunna påverka badvattenkvalitén och kan inom
Övergödning och algblomning
Stöd vårt jobb för en friskare Östersjön!
Bli ÖstersjöfadderDelta inom insamlingen
Övergödningen existerar en från de största utmaningarna till Östersjön idag. Algblomning, syrebrist och bottendöd är några av dem problem såsom övergödningen bidrar till.
Hela Östersjön har idag problem tillsammans med övergödning, samt Egentliga Östersjön, Finska viken och Rigabukten är allvarligt drabbade. eutrofiering uppstår då ett överskott av växtnäringsämnena kväve samt fosfor kommer ut inom havet. detta är dem 90 miljoner människor såsom bor inom avrinningsområdet såsom påverkar Östersjön med växtnäringsämnen som slutligen hamnar i havet. Utsläppen från växtnäring kommer från jordbruk, reningsverk, enskilda avlopp, trafik och industrier. Utsläppen ifrån land äger minskat vid senare kalenderår, men måste sjunka ytterligare för för att stoppa algblomningar, syrebrist samt bottendöd.
En dödlig kedjereaktion
Växtnäringen likt rinner ut i Östersjön bidrar tillsammans nästan ett miljon ton kväve samt cirka 30 ton fosfor per tid.
Övergödning och läckage av växtnäring
Vad vi väljer att förtära spelar roll
Kött- och mjölkproduktion kräver högre insatser samt ger större växtnäringsförluster per kilo producerat livsmedel än växtproduktion. enstaka stor sektion av jordbrukets ammoniakutsläpp besitter sitt ursprung i djurproduktionen. Ammoniakutsläppen är kapabel leda mot kvävenedfall liksom har ett övergödande utfall. Kött- samt mejeriprodukter innehåller dessutom höga halter kväve och fosfor som reningsverken inte helt klarar från att rena bort. vilket vi väljer att förbruka och hur mycket oss konsumerar från ett enskilt livsmedel äger därför massiv betydelse till mängden växtnäring som når våra dricksvatten. All matproduktion innebär dock stora flöden av fosfor och kväve som ger växtnäringsförluster vid vägen. Skulle jordbruksproduktionen minska i landet kan detta innebära för att miljöproblemen istället flyttar utomlands.
Klimat och produktion påverkar
Klimatet besitter en massiv inverkan vid hur många växtnäring såsom läcker ifrån jordbruket. Ökad nederbörd fullfölja att m