Hur många i sverige kan inte svenksa
Sveriges språklag
Från samt med besitter Sverige ett språklag. Språklagen bygger vid fyra överordnade mål till språkpolitiken, vilket riksdagen avgjorde om
- Svenska språket bör vara huvudspråk i Sverige.
- Svenskan ska artikel ett fullständig och samhällsbärande språk.
- Den offentliga svenskan bör vara vårdad, enkel samt begriplig.
- Alla bör ha korrekt till språk: att förbättra och tillägna sig svenska språket, för att utveckla samt bruka detta egna modersmålet och nationella minoritetsspråket samt att ett fåtal möjlighet för att lära sig främmande språk.
Svenska är alltså det gemensamma språket liksom ska behärska användas inom alla samhällsområden. Det allmänna, alltså myndigheter och organisationer som bedriver offentlig aktivitet, har en särskilt ansvar. Myndigheter bör använda en språk vilket är begripligt för därför många liksom möjligt, även för personer som ej har svenska som modersmål. De bör också titta till för att svensk terminologi inom deras olika fackområden finns tillgänglig, används samt utvecklas.
Svenska existerar också Sver
Josefin Utas: Var på grund av så känsligt med statistik över språksituationen i Sverige?
Överenskommelsen bakom den nya regeringen, Tidöavtalet, ryggar inte till ämnen liksom rör integration och segregation. Det existerar positivt. enstaka viktig pusselbit saknas dock ännu, till att behärska bedriva ett bättre integrationspolitik, nämligen förbättrad kännedom samt förståelse på grund av utvecklingen från språken inom landet.
Hur märkligt det än kan låta, så saknas statistik ifall hur flera som talar vilka tungomål i land. Med tanke på hur snabbt befolkningssammansättningen förändrats dem senaste decennierna på bas av den stora invandringen, är detta ett problem.
Anledningen till för att det saknas statistik, samt att detta inte studeras av vetenskapsman, är för att det ses som ett känslig fråga. Det besitter liknats nära att registrera eller undersöka etnicitet, vilket skulle utföra studier angränsande till rasism. I själva verket existerar ju tungomål något man lär sig och såsom kan förändras under livet.
Hos myndigheten ISOF, Institutet till språk samt
Sverige behöver språkstatistik byggd vid fakta
Kritiken existerar helt precis – land saknar officiell språkstatistik, tillsammans grundskoleelever likt det primära undantaget. idag skulle man tro för att det från den anledningen överhuvudtaget ej görs några uttalanden ifall exempelvis antalet modersmålstalare från olika tungomål i land. Detta existerar emellertid långt ifrån sanningen, och inom själva verket florerar mängder av mer eller mindre ogrundade uppskattningar.
Eftersom Sverige saknar officiell språkstatistik, vet oss inte hur många vilket har svenska som modersmål. Det förekommer olika uppskattningar, alltifrån 81, 83, 85 procent mot 90 andel av invånarna. Varje procentenhets skillnad motsvarar drygt 90 personer; mellan lägsta samt högsta uppskattning skiljer detta alltså mer än människor.
Situationen är densamma för minoritetsspråken. Uppskattningarna från antalet talare av meänkieli, norrbottensfinska, varierar mellan 20 och 80 Antalet vilket talar samiska anges mot mellan 5 och 20 personer. dem
Kakor på
Den internationella granskning om vuxnas färdigheter besitter genomförts inom 31 länder. Syftet existerar att ta reda vid om den vuxna befolkningen i åldrarna 16–65 tid har dem färdigheter likt behövs inom samhället samt hur dem används både på arbetet och hemma.
Resultaten visar för att Sverige ligger bland dem fem främsta länderna då det gäller genomsnittliga poäng inom läsning, räkning samt problemlösningsförmåga.
– Majoriteten av den svenska fullvuxna personer befolkningen, totalt 63 andel, har goda eller många goda läsfärdigheter. I dem deltagande OECD-länderna når inom genomsnitt 43 procent från alla fullvuxna personer en god nivå inom läsning, säger Lotta Larsson, utredare vid SCB.
Relativt höga räknefärdigheter
Den svenska befolkningen besitter även relativt höga räknefärdigheter, men detta finns skillnader mellan kvinnor och män.
Av männen besitter 67 andel goda alternativt mycket goda räknefärdigheter, jämfört med 57 procent från kvinnorna. Skillnaderna fanns redan och gäller även inom genomsnitt på grund av de deltagande OECD-länderna.