Barnkonventionen fem tid senareDen 20 november antogs FN:s barnkonvention. Den 2 september trädde den inom kraft. Konventionen har ratificerats av länder och undertecknats av 9 länder. 14 länder äger varken signerat eller ratificerat däribland Somalia, USA, Togo och :s kommitté till barnets rättigheter skall granska att dem länder, såsom ratificerat konventionen, verkligen ''till det yttersta av sina resurser'' strävar sig för att förverkliga barns rätt, såsom det står i barnkonventionens artikel 4. Den berömmer, kritiserar samt kommer tillsammans förslag mot åtgärder. Denna övervakning existerar unik inom FN-systemet, även därför för att även ländernas enskilda organisationer får avge rapporter samt FN:s barnfond Unicef deltar. Det existerar något nytt inom FN- art existerar att regeringarna skiljer sig åt inom synen vid vilka ansvar konventionen ålägger dem. på grund av att FN- kommitténs förslag till förändringar skall behärska genomföras inom de fattigare länderna behövs dels kunskapsöverföring, d
I målet uppkom bland annat fråga angående vad den åriga flickan menat tillsammans med att den tilltalade mannen hade haft sina fingrar i hennes ”snippa”. Tingsrätten fällde dock hovrätten friade eftersom den inte ansåg att bevisningen vara tillräcklig för för att döma på grund av våldtäkt mot barn, samt åklagaren ägde inte yrkat ansvar på grund av något annat brott.
Högsta domstolen besitter nu meddelat prövningstillstånd om rättegångsfel besitter förekommit avseende hovrättens hantering och prövning av alternativa brottsrubriceringar samt lagrum inom ramen till gärningsbeskrivningen.
Högsta domstolen B
Johan Norman
Straffrätt
Flera miljöaktivister som deltog i enstaka aktion var de inom rusningstid bland annat klistrade fast sig i vägbanan på Centralbron i huvudstaden åtalades på grund av sabotage. dem hävdade ansvarsfrihet på bas av ett pågående klimatkatastrof. Tingsrätten konstaterade att den tilltalade måste ha insett att agerandet skulle leda till grundlig hinder samt störningar samt att han således begått g
Utlämning mot Rwanda för lagföring avseende ett åtal om folkmord
Rwanda begärde inom slutet från utlämning från en rwandisk medborgare från Sverige för lagföring från brott, bl.a. folkmord, likt påstås för att personen äger begått beneath Till utlämningsframställningen bifogades en beslut ifall häktning samt en analys som innehöll referat från vittnesförhör tillsammans arton personer.
Det är Högsta domstolens arbetsuppgift att yttra sig mot regeringen inom frågan ifall det föreligger hinder i enlighet med 1–10 §§ utlämningslagen. Högsta domstolen bör även undersöka om ett utlämning skulle vara oförenlig med Europakonventionen och Barnkonventionen. Om Högsta domstolen finner att detta finns hinder enligt utlämningslagen, får utlämning inte ske. Högsta domstolen har för tillfället lämnat sitt yttrande. Innehållet kan sammanfattas så hä
Före detta barnsoldat berättar
om sina upplevelser
Ishmael Beah föddes inom Sierra Leone När han var elva år äldre förändrades hans, och miljoner andras, liv totalt. Inbördeskrig bröt ut i Sierra Leone.
Efter att Ishmaels föräldrar samt två bröder dödats rekryterades han vilket barnsoldat. han var då 13 tid gammal. denne stred beneath nästan tre år innan han officiellt avväpnades samt fick hjälp på en UNICEF-stött rehabiliteringscenter.
“Under min tid vilket barnsoldat fick mina befälhavare mig för att tro för att hämnas vid min familjs död fanns min plikt och för att jag skyddade andra små människor från för att bli föräldralösa. Efter min rehabilitation förstod jag för att hämndbegäret bara föder mer hämndbegär — det skapar en ond cirkel såsom bara eskalerar och inget bra förmå komma från det,” säger Ishmael.