Människan söker alltid genvägar
Tar du genvägar?
Medan det finns många framgångsrika människor vilket gör viktiga bidrag mot samhället, finns det flera fler likt exemplifierar girighet såsom alltid söker mer vid bekostnad från andra. samt tyvärr existerar ett från de bästa sätten för att dra nytta av dem hjärntvättade massorna att lova dem något.
Något som dem behöver. Något som dem vill äga. Någonting likt de tror kommer för att få dem att uppleva sig lyckliga och stolta över sig själva. Något som dem kan tro på.
Och flera människor hungrig på grund av ett mer meningsfullt liv letar bara efter det: löftet om enstaka bättre kommande som bara kräver något annat än att dra av kreditkortet.
Ärligt talat, vem skulle ej vilja köpa sig mot framgång samt lycka?
Trots dem många löften på våra TV-apparater samt sociala medier matar objekt inte lycka och ett online utbildning ger dig inte framgång.
Du kan ej göra miljoner genom för att skapa ett enkel tratt och semestra i en främmande nation. Det existerar bara enstaka annan lockande bild likt bjuder vid dig för att spendera
Ta nästa järnväg – samt undvik genvägar i rekryteringen
Lästid: 3 minuter
Senast redigerad:
Lockande dock riskfyllt för att välja den snabbaste vägen
Vi människor älskar genvägar. detta ligger inom vår natur att vilja spara tidsperiod och utföra saker enklare. Men ibland kan dem snabba lösningarna leda mot oväntade samt kostsamma konsekvenser – ej minst nära rekrytering. besitter du råd att riskera en felrekrytering? Här redogör Åsa Pettersson, rekryteringskonsult vid TNG, varför en datadriven, kompetensbaserad rekrytering är liksom att välja den säkra vägen mot jobbet samt hur ni undviker för att halka vid vägen.
Varje morgon går jag samma väg till tåget. För för att nå stationens ingång måste jag följa en U-formad, asfalterad gångväg. Det existerar en omväg som kostar några extra sekunder. Sekunder som ibland känns oändligt dyrbara då tåget redan syns nära horisonten.
Det finns en genväg. Den existerar rakare samt snabbare, dock också riskfylld: en brant, lerig backe som vintertid är hal och mörk. Jag äger tagit den vägen flera
”Viktigt att aktivt söka felen i den egna hypotesen”
En forskare bör sträva efter att existera neutral samt inte tolka resultatet inom önskad riktning, enligt Arne Jarrick, professor vid avdelningen för arkeologi och antikens kultur. Foto: Marc Femenia
Arne Jarrick, professor nära Institutionen till arkeologi samt antikens tradition, har deltagit i flera seminarier samt paneldiskussioner angående kunskapsmotstånd dem senaste år. kom hans bok Det finns inga häxor. enstaka bok angående kunskap var han bland annat samtalar om forskningens roll i samhället. Boken inleds med orden:
”Jag oroas. ovan vikande nyfikenhet för insikt och ovan fallande respekt för skillnaden mellan sant och falskt.” I resonemanget som följer lyfter denne fram några förslag vid vad likt skulle behärska göras till att främja ett mer kunskapsvänligt samhälle. En nödvändig aspekt handlar om forskarens egna attityder, och ifall att värna – samt vässa – det vetenskapliga förhållningssättet.
Vad innebär ett vetenskapligt förhållningssä
Så upplever unga fullvuxna personer existentiell bekymmer
I sitt tidigare sysselsättning som distriktssköterska mötte Maria Lundvall ibland unga fullvuxna personer som sökt stöd för att dem inte mådde bra, dock som beskrev att dem inte ständigt kände sig lyssnade mot vid besöket.
– Att samtidigt följa nyheter om hur psykisk ohälsa växer inom den här gruppen, detta väckte en intresse hos mig. Livsfrågor verkar artikel något liksom vi inom vården ibland har svårt att möta, säger hon.
I arbetet tillsammans sin avhandling har denna framför allt intervjuat unga vuxna 17–27 år likt sökt hjälp i vården, samt vårdpersonal. Existentiell bekymmer är något som samtliga människor upplever då samt då inom livet samt behöver ej innebära psykisk ohälsa.
– detta är en naturligt fenomen att grubbla över livets mening, sin identitet samt vem man är, detta borde oss p
Så upplever unga fullvuxna personer existentiell bekymmer
I sitt tidigare sysselsättning som distriktssköterska mötte Maria Lundvall ibland unga fullvuxna personer som sökt stöd för att dem inte mådde bra, dock som beskrev att dem inte ständigt kände sig lyssnade mot vid besöket.
– Att samtidigt följa nyheter om hur psykisk ohälsa växer inom den här gruppen, detta väckte en intresse hos mig. Livsfrågor verkar artikel något liksom vi inom vården ibland har svårt att möta, säger hon.
I arbetet tillsammans sin avhandling har denna framför allt intervjuat unga vuxna 17–27 år likt sökt hjälp i vården, samt vårdpersonal. Existentiell bekymmer är något som samtliga människor upplever då samt då inom livet samt behöver ej innebära psykisk ohälsa.
– detta är en naturligt fenomen att grubbla över livets mening, sin identitet samt vem man är, detta borde oss p