Hur många röster fick kungen
Kampen om rösträtten
Argumenten för rösträtten
Rösträttskampen fördes från många grupper med skilda bakgrunder samt intressen. Debatten handlade ej bara angående ”för” alternativt ”emot” rösträtten. Det fanns ett oräknelig varianter, reservationer och villkor i dem förslag vilket fördes fram.
Motiv som tro, pengar samt nationalism kunde användas på grund av att argumentera såväl till som emot en utökad rösträtt. Då som idag ville politiker och debattörer använda sig av aktuella och relaterade till känslor frågor på grund av att vinna väljarnas stöd.
Här är några exempel vid hur olika ämnen kunde användas på grund av att framföra argument både för samt emot den allmänna rösträtten.
Kristendom
För: Med krav på förmögenhet och rikedomar skulle ej ens Jesus få välja – dock däremot Judas.
Emot: Guds mening står ovan alla majoriteter, och inom bibeln står ingen ifall rösträtt.
Kompetens
För: varenda kan lära sig ta ansvar ifall de bara får chansen.
Emot: Vanligt människor har vare sig kunskaper om alternativt intresse på grund av politik.
Samhällsnytta
För:
De fyra stånden och riksdagen under frihetstiden
Lästid 5 minuter
Med skottet i Halden försvann detta kungliga enväldet. Nu kom makten för att ligga hos riksdagen. Kungen, Fredrik inom, behövde mot slut ej ens existera närvarande nära dess sammanträden - råden kunde styra med hjälp av kungens namnstämpel. beneath kortare perioder i framtiden kom riksdagens makt för att begränsas, dock aldrig mer skulle enstaka svensk monark regera helt på personlig hand. Frihetstiden kallas denna period inom Sveriges historia
Artikel
Bild: Nationalmuseum
Riksdagsledamöter, sent tal. detta invecklade politiska intrigspelet mellan olika partier och inom utskotten inom riksdagen skapade våra inledande yrkespolitiker. Detalj från enstaka målning skapad eller tillverkad av Louis Jean Desprez.
De fyra stånden
Även om detta var långt från demokrati i dagens mening, plats fortsättningsvis allt fler människor med samt fattade beslut och påverkade det likt hände inom samhället. detta var idag som dem första yrkespolitikerna trädde fram i landet, som bondeledaren O
Har du någonsin funderat vid vad liksom händer efter ett val? Det existerar lätt för att tro för att rösterna räknas och sen är valresultatet klart. dock riktigt därför enkelt existerar det ej. Först bör mandaten fördelas mellan partierna som klarar fyraprocentsspärren mot riksdagen. på baksidan mandatfördelningen ligger matematiska metoder för för att göra procentandelar till heltal som motsvarar antalet mandat. Men metoderna som används idag ger inte en perfekt jämnt fördelat resultat.
– detta är helt enkelt ej riktigt rättvist. Många från de modeller som idag används till att räkna mandat efter val existerar över hundra år gamla. Till modell, den sålunda kallade jämkade uddatalsmetoden föreslogs första gången år Den är ej baserad vid optimering utan på mer klassisk matematik, säger Kaj Holmberg, professor vid Matematiska institutionen nära Linköpings universitet.
Gamla metoder
I land används just den jämkade uddatalsmetoden, även kallad den modifierade Sainte-Laguë-metoden, för för att beräkna mandatfördelning. I andra länder a
Frihetstidens statsskick
Lästid 3 minuter
Frihetstidens statsskick präglades av riksdagens starka ställning i regeringsformen och samt års riksdagsordning.
Kungamakten grundades vid manlig tronföljd. Kungen ägde två röster samt utslagsröst i rådet (dåtidens regering). Tillsammans tillsammans med rådet kunde han avsluta fred, dock fick ej starta konflikt på personlig hand. Kungen hade även inflytande ovan högre utnämningar.
Riksrådet (regeringen) ägde 16 medlemmar, och främst stod chefen för Kanslikollegiet (kanslipresidenten). Rådet utsågs från kungen bland tre namn som en riksdagsutskott valt. Ledamöterna fanns ansvariga inför riksdagen samt kunde avsättas genom s.k. licentiering (se faktaruta nedan).
Rådet var även högsta rättsliga instans. Förslagen (propositioner) lades fram inför riksdagen.
Riksdagsbeslut fordrade godkännande ifrån tre från de fyra stånden.
Riksdagen, likt skulle samlas minst vart tredje tid, hade makten över skatter och finanser samt isolerad lagstiftningsrätt. Även utr